Dag 25: Från Williams till Grand Canyon och Kingman

Vi gick upp tidigt eftersom vi ville komma till Grand Canyon innan det blev för varmt. Det verkade inte som vi skulle behöva oroa oss för värmen för halv sju var det bara åtta grader Celsius i Williams. Frukosten skulle börja serveras klockan sju, utomhus fast under tak. Det fanns dock gasolvärmare så det var ganska drägligt trots allt. Från Williams till Grand Canyon är det 10 mil och under den dryga timme det tog att köra dit hann temperaturen stiga till cirka 20 grader.

Väl på plats vid Grand Canyon möts vi av ett märkligt landskap. Det som först slår oss är hur bred Grand Canyon är. Bredden varierar mellan 400 meter och 24 kilometer. Det är onekligen än mäktig känsla att stå och blicka ut över detta ökenlandskap, som det ju egentligen är. Den lilla bruna rand ni kan se i mitten av bilden är Colorado-floden. Det är svårt att återge synintrycket på bild eftersom känslan av djup så lätt försvinner.

Den del av Grand Canyon, som vi är i, är en del av en Nationalpark och här är allting mycket välordnat. De flesta gångstigarna är till och med asfalterade. De är nog inte bara av omsorg om besökarna utan ännu mer att se till att de håller sig där på gångstigarna och inte i onödan sliter på den ömtåliga naturen. Leif, som vill visa att han minsann inte längre är rädd för höjder, går dock ut på en klippkant och sätter sig ned och dinglar med benen.

Fram emot lunchtid lämnar vi Grand Canyon för att köra tillbaka till Williams och sedan vidare mot Kingman. Totalt kommer vi att köra cirka 40 mil idag. Naturen kring Williams är mycket vacker med tallskog och öppna fält som ofta är fulla med gula blommor. Strax väster om Williams lämnar vi Coloradoplatån och på fem minuter förflyttar vi oss från 2100 meters höjd till 1500 meter. Samtidigt stiger temperaturen från 26 grader Celsius till 30. Nu möter vi ett helt annat mycket kargare, flackare och mindre vacker natur.

Ju längre västerut vi kommer desto mer stiger temperaturen, trots att det blir senare på eftermiddagen. En svag föraning om vad som väntar oss i morgon när vi ska korsa Mojaveöknen.

Trots det lite enformiga landskapet med spikraka vägar över stora gräs-slätter kommer vi till en del roliga platser. Kolla de här bilderna från Seligman (vänster) och Hackberry (höger) så förstår ni kanske.

När klockan började närma sig fem kom vi fram till dagens slutmål; Kingman. Detta är första övernattningen som inte ingått i Leifs ursprungliga planering och därmed också det första motellet som inte varit bokat i förväg. Nu hamnade vi på "Hill Top Motel", som skryter med "Best View in Kingman".

Och med 51 dollar för ett rum med två Queen Bed, Air Condition, TV, telefon, mikrovågsugn, kylskåp, trådlös Internet, hårfön och tillgång till tvättmaskin samt naturligtvis dusch och toalett är det väl ganska prisvärt. Dessutom parkerar vi bilen utanför dörren.

Nästa övernattning är heller inte bokad, utan vi får se om vi kommer till Santa Monica eller stannar till någon annanstans på vägen. Häftiga äventyrare, tänker ni säkert.