2010-08-25

Dag 6: Från Springfield (Illinois) till Kirkwood

Innan vi börjar berätta om dagens färd, kan det kanske vara bra med lite information om Route 66. Den kom till redan 1926 som en av de första långväga rutterna genom USA. På samma sätt som Europavägarna kom till cirka 25 år senare. Man utgick från det befintliga vägnätet och bestämde helt enkelt en rutt (en vägsträckning), som man gav ett specifikt nummer. De som gick i nord-sydlig riktning fick ojämna nummer de som gick öst-västlig riktning fick jämna nummer.

Under sin livslängd genomgick Route 66 stora förändringar såsom asfaltering, fler körfält och ändrade sträckningar. 1985 togs Route 66 officiellt bort, eftersom den då ansågs obehövlig. Det hade kommit till nya Interstate motorvägar som mycket mer effektivt flyttade resenärer och gods från A till B. Själva vägarna finns dock till mycket stor del kvar, även många av de äldsta sträckningarna.

Innan vi lämnade Springfield passade vi på att tanka för första gången. Det gick i 12,8 gallon och vi betalade 34,23 USD. Det motsvarar ett literpris på 5,30 SEK, vilket förklarar varför bilparken här i USA ser ut som den gör. Visserligen inte många stadsjeepar, men många fler Pickup Trucks. Stadsjeepar är nog mest för mesar. Real Americans drive trucks. En mycket positiv sak är faktiskt trafikkulturen och trafiktempot. Hittills har det varit mycket lätt att köra och folk visar stor hänsyn. Mycket bättre än i Europa.

Det här med att det har varit olika sträckningar genom åren gav oss två alternativ idag när vi startade från Springfield. En tidig sträckning som gällde fram till 1930 och en senare. Vi valde den tidigare som gick på behörigt avstånd från motorvägar och genom ett jordbrukslandskap med småstäder och som officiellt heter IL-4. I den här delen av Illinois är det faktiskt inte helt olikt Skåne och vädret är som en svensk högsommardag, men med den skillnaden att vi faktiskt befinner oss på samma breddgrad som södra Italien.

Alldeles i början gjorde vi en liten avstickare till en "covered bridge", en bro med väggar och tak. Man gjorde tidigare så på träbroar för att skydda dem för väder och vind, och därmed få en längre hållbarhet. Man fick naturligtvis inte köra bil över bron, men väl promenera. Leif skulle också ta en bild från andra sidan, vilket resulterade i leriga skor, som fick läggas i en plastpåse i bakluckan, och en bild som inte blev särkilt bra.

Strax efter den överbyggda bron kom vi till "Brick Road". Inte Yellow Brick Road, men väl Red Brick Road. En del av ursprungliga Route 66, som nu har hamnat vid sidan av en nyare sträckning av IL-4. Det var lite "skumpigt" ibland men i huvudsak gick det bra att köra och faktum är att vägen fortfarande används som en del i det lokala vägnätet.

Eftersom Route 66 inte finns med på dagens kartor får man ta till lite andra hjälpmedel för att hitta rätt. Det finns en hel del beskrivningar publicerade med både text och handritade kartor. Sedan har man också börjat sätta ut skyltar som visar var "Historic Route 66" gick.

Lunchen intog vi i ett litet samhälle som heter Hamel på en traditionell Route 66 diner. Ni som inte varit i USA har säkert sett dem på amerikanska filmer. En lång bardisk och fasta bord och soffor längs väggen. Brittmarie åt Ceasar sallad och Leif åt Taco Sallad. Brittmarie blev tillfrågad om hon ville ha big eller small. Innan hon han svara sade servitrisen, "They are really big..., maybe you want a small?" Det blev en small och det var fullt tillräckligt. Leif fick big utan att ens bli tillfrågad. Svårt att förstå, eftersom han gått ner flera viktklasser sedan vi kom hit till USA. Åtminstone i jämförelse med sina amerikanska bröder. För övrigt är han lite kaxig just nu, han var tvungen att visa legitimation när vi köpte vin i en supermarket. Åldersgränsen är visst 21! Imorgon är han säkert inte lika kaxig...

På eftermiddagen korsade vi Mississippi River, Nordamerikas största flodsystem och dessutom gräns mellan Illinois och Missouri. Vi övernattar i Kirkwood, alldeles utanför St Louis.

Till sist, på begäran från Mikaela och Andreas: Bilden på Leif tillsammans med Blues Brothers!

3 kommentarer:

  1. Anette Holm10:28:00

    Hej
    Synd inte Blues Brothers hade solglasögon för då hade man inte sett vem som var vem!!!

    SvaraRadera
  2. Anette Holm10:32:00

    Hej igen
    För guds skull glömde ju gratta brorsan...GRATTIS o ha en bra dag med god mat o gott att dricka
    Kramar från oss alla

    SvaraRadera
  3. Mikaela15:26:00

    Ni verkar ha kul, vaddå har pappa gått ner i vikt eller är det bara i jämförelse med alla tjockisar?

    Kul att pappa fick mest mat, han som äter som ett klent fruntimmer ju :)

    SvaraRadera