Dag 5: Från Pontiac till Springfield (Illinois)

Route 66 genom Illinois har hittills gått genom ett ganska flackt jordbrukslandskap med mycket majsodlingar. Oftast har vi järnvägen på ena sidan och Interstaten (motorvägen) på den andra. En stor del av den sträcka vi kör har tidigare varit fyrfilig, men när motorvägen anlades stängdes den ena halvan av gamla Route 66 av, så nu är det en tvåfilig väg vi kör på. På vissa ställen har man gjort om den avstängda halvan till gång- och cykelväg. Vägen är i princip spikrak och ofta är vi helt ensamma på vägen.

I Lexington tog vi en paus vid "Memory Lane". En bit av Route 66 som numera är avstängd för biltrafik, men som öppnas en weekend i början av September varje år. Då är vi tyvärr redan i New Mexico men lyckligtvis var en kortare del öppen i "andra änden" av Memory Lane, så vi kunde i alla fall köra en kort sträcka på den här lummiga vägen. Till och med körbanan är ju "lummig".

När det började närma sig lunchdags kom vi till Atlanta där vi träffade "Tall Paul", en så kallad "Muffler Man". Flera sådana här glasfiberjättar har funnits längs de amerikanska vägarna där de gjort reklam för olika varor. Att de kallas för muffler men beror på att många av dem höll ljuddämpare (mufflers) i händerna och var placerade utanför bilverkstäder. Just Tall Paul var designad för att hålla en yxa, men på senare tid har han istället fått hålla en hot dog. På husväggen bakom Paul ser ni en väggmålning (mural) med reklam för Palm's Grill Cafe där vi åt lunch.

Tidigt på eftermiddagen kom vi fram till dagens slutmål: Springfield, Illinois. (Vi kommer till Springfield, Missouri i övermorgon.) Springfield har drygt 100.000 invånare och är huvudstad i Illinois (det är alltså inte storstaden Chicago). Stadens förnämsta invånare är (var) Abraham Lincoln som bodde här i 24 år och var verksam som både advokat och politiker. Vi avslutade kvällen med en god bit mat (Beef Wellington) på stadens äldsta restaurang (Maldaner's) som funnits här sedan sedan 1884.